Font size Font size smaller Font size normal Font size bigger

Äldres alkoholbruk

Publicerad 6.4.2006. Uppdaterad 16.10.2009

Missbruksproblem bland äldre har i offentligheten uppmärksammats i samband med samhällsdebatten om den åldrande befolkningen. Å ena sidan är användningen av rusmedel bland äldre personer mindre än i andra åldersgrupper om man jämför hela befolkningen. När den relativa andelen äldre människor växer, kommer det absoluta antalet äldre människor med missbruksproblem att öka i fortsättningen. Å andra sidan smyger äldre personer med sitt alkoholbruk och skadeverkningarna hamnar lätt i skuggan av de fysiologiska och psykiska förändringar som hör ihop med åldrandet. Majoriteten av de äldre människorna med missbruksproblem är utom räckhåll för hjälp.

Både åldrande och missbruk av rusmedel är relativa och kulturbundna fenomen. De är också medikaliserade och marginaliserade begrepp i den samhälleliga diskussionen. De äldre människorna och äldre människorna med missbruksproblem är en heterogen grupp, även om våra stereotypier ofta ser dem som mycket likadana. Bland annat personalen inom missbrukarvård, hälsovård, hemtjänst och hemsjukvård har under den senaste tiden konstaterat att antalet äldre klienter håller på att växa. Detta gäller även äldre kvinnliga klienter. Enligt de anställda inom hälso- och missbrukarvård förknippas de äldres missbruksproblem oftare än tidigare till även s.k. dubbeldiagnos, alkoholdemens, blandmissbruk av alkohol och läkemedel samt något annat beroende (till exempel spelberoende).

I Finland uppskattas att 5–10 procent av över 64-åriga drabbas åtminstone tidvis av miss- och riskbruk av alkohol. Cirka 1 procent av människorna i den ovan nämnda åldersgruppen uppskattas lida av förlängt alkoholberoende. Största delen av missbruksproblemen uppskattas dock förbli dolda. Enligt statistiken över dödsorsaker dog 1 796 personer till följd av alkoholbruk i Finland år 2007. Av dessa var 371 personer i pensionsåldern (över 64-åriga). Missbruk av alkohol bland äldre, såsom antalet alkoholrelaterade dödsfall, minskar kraftigt i den s.k. fjärde åldern dvs. efter 75-årsåldern.

Cirka 2/3 av de äldre människorna med missbruksproblem har börjat med sin rikliga rusmedelskonsumtion redan som unga. Till följd av pensionering och förändringar som beror på ålder blir problemet sedan synligare i personens närmaste krets. De här äldre personerna har många gånger “hankat sig” genom arbetslivet fram till pensioneringen trots sitt problem. En betydligt mindre del (1/3) av alla äldre med beroendeproblem är sådana som börjar använda rikligare med alkohol först i högre ålder. Orsaken kan vara ensamhet, förluster i livet, sjukdom, sysslolöshet, existentiell rädsla osv.

Äldre personer är en särskilt sårbar grupp när det gäller överstort bruk av rusmedel. En persons alkoholtolerans, beteende i berusat tillstånd och skador till följd av alkohol är annorlunda än i yngre år. De sjukdomar som åldrandet medför, med allt vad de innebär av begränsningar och medicinering, är en oförutsebar risk i samband med alkoholbruk. Åtminstone för en lekman är det till exempel svårt att skilja mellan kognitiva symtom som beror på berusning och begynnande demens. Ensamhet, depression och mentala problem plus framför allt en ökande självdestruktivitet medför vid högre ålder en kumulativ effekt.

Bristen på lämpliga vårdmodeller för den här åldersgruppen och terapeuternas bristfälliga kunskaper om åldrande har ansetts vara brister i vården. För vissa äldre fungerar en mini-intervention som utförs av läkare. För andra krävs det en längre tids psykoterapi för att arbeta sig igenom bland annat traumatiska upplevelser. Efter det inledande, prövande skedet, går äldre personer vanligen in för vården väl. Äldre kvinnor skäms ofta över sitt problem och kan därför ha en hög tröskel att komma till vården.

Ska man effektivt ta itu med äldres beroendeproblem förutsätts det i praktiken ett friktionsfritt samarbete mellan hemtjänst, hemsjukvård, hälsovård och missbrukarvård samt effektiv servicehandledning. Vårdresultaten för äldre är av minst samma klass som för yngre ålderskategorier. 

Heikki Suhonen
lektor, Åbo universitet, socialpolitiska institutionen

Källor

Aalto, M. & Holopainen, A.: Ikääntyneiden alkoholin suurkulutuksen tunnistaminen ja hoito. Duodecim 124(2008)3: 1492–1498.

 

Breslow, RA. & Faden, VB. & Smothers, B.: Alcohol consumtion by elderly Americans. Journal of Studies on Alcohol 64(2003)6: 884–892.

 

Holbert, KR. & Tueth, MJ.: Alcohol abuse and dependence. A clinical update on alcoholism in the older population. Geriatrics 59(2004)9: 38–40.

 

Oslin, DW: Evidence-based treatment of geriatric substance abuse. Psychiatric Clinics of North America 28(2005)4: 897–911.

 

Suhonen, H.: Elämä on pysähtynyt keinu. Tutkimus ikääntyneistä A-klinikan asiakkaista ja heidän asiakkuudestaan. A-klinikkasäätiön monistesarja nro 48. A-klinikkasäätiö 2005.

 

Tilastokeskus: Kuolemansyytilasto 2007, Helsinki 2008.

 

Vaillant, GE.: A 60-year follow-up of alcoholic men. Addiction 98(2003)8: 1043–1051.