A A A

Du är här

Vad är evidensbaserad vård?

Publicerad 26.8.2005.

Hur effektiva behandlingsmetoderna för alkohol- och narkotikaberoende är utforskas inte endast genom erfarenheter i praktiskt vårdarbete utan också med hjälp av vetenskapliga studier. "Evidensbaserad" vård, alltså vård som utforskats vetenskapligt, innebär professionell erfarenhet i förening med de bästa vetenskapliga forskningsrönen. Den mest tillförlitliga kunskapen fås med randomiserade, kontrollerade studier, där man antingen jämför en behandlingsform med att man inte ger någon behandling alls eller jämför en behandling med någon annan behandlingsform.

Att genomföra kvalitativa studier av vård och behandling är tidsödande och kostsamt. Företeelser som alkohol- och drogberoende är dessutom mångdimensionella och svåra att bryta ner i beståndsdelar som kan omsättas i entydig forskningsmetodik. De mätvärden som inverkar på vården, exempelvis förändringar i missbruksbeteende, hälsotillstånd eller omständigheter i omgivningen måste väljas allsidigt så att de mäter just de mål och förändringar som eftersträvas inom varje enskild behandlingsmetod.

En viss bestämd behandlingsmetod och hur den omsätts i praktiken förklarar dock endast en del av de uppnådda effekter som undersökningarna visar. Också egenskaper hos patienter och klienter och deras livssituation bör uppmärksammas liksom även vårdpersonalens utbildning och övriga egenskaper. Forskning inom vården visar att vilken vårdform som helst i allmänhet leder till bättre resultat än ingen vård alls.

De flesta undersökningar kring vård har hittills gjorts utomlands, bara ett fåtal är gjorda i Finland. De mest positiva resultaten har man fått då man tillämpat olika former av kognitiv beteendeterapi såväl i öppen vård som i institutionsvård. Också de så kallade tolvstegsprogrammen har lett till goda resultat, liksom vissa program i terapeutiska vårdkollektiv. Ett auktoritativt behandlingssätt med explicita råd och tolkningar kan på grund av att det kanske ökar patientens motstånd ge sämre resultat än motiverande, konsultativ kommunikation. Om en make eller maka, övriga familjemedlemmar eller andra närstående deltar i vården kan det leda till bättre resultat, särskilt vid behandling av unga. Vissa läkemedelsbehandlingar har dokumenterad effekt på särskilda patientgrupper. Det är alltså till fördel om det finns flera behandlingsalternativ att välja mellan. Här kan önskemål hos den som söker hjälp ändå vara ett viktigare motiv för ett visst val än en professionell vårdares rekommendation.

I vissa öppenvårdsstudier har man observerat att kortare behandlingsperioder är lika effektiva som längre, medan andra studier återigen har visat att terapeutisk uppföljning under längre tid har förbättrat resultaten. Institutionsvård av narkotikamissbrukare ser ut att vara effektivare då behandlingen varar minst tre månader, men helst över ett halvt år.

Det gemensamma för alla framgångsrika behandlingsformer tycks vara att patienten eller klienten har, eller under behandlingstiden utvecklar, en tro på att en förändring är möjlig, och att han eller hon dels genom egen aktivitet, dels med andra människors stöd kan arbeta för att nå målet.

Alla behandlingsmetoder som används är inte vetenskapligt dokumenterade och kan därför inte betraktas som evidensbaserad vård. De kan ändå ha effekt på vissa personer eller kombineras med andra behandlingsmetoder. Å andra sidan är inte den vetenskapliga nivån på alla enskilda forskningsresultat så tillförlitlig att de kan betraktas som "bevis" för en viss behandlingsmetods effektivitet. Sådana översikter eller "meta-analyser" över forskningsrön är värda att läsas, som inte enbart redovisar uppnådda resultat, utan också resonerar kring möjliga felkällor i samband med de olika undersökningsmetoderna.

Rauno Mäkelä
ledande överläkare
A-klinikstiftelsen

Var den här artikeln till hjälp?
totala antalet av rösterna: 955 - det genomsnittliga röstning: 2

Jaa

Facebook Twitter Google+ Delicious Google bookmarks