Font size Font size smaller Font size normal Font size bigger

Sociala alkoholskador

Publicerad 12.12.2005. Uppdaterad 24.9.2009

Alkoholskador kan indelas i två grupper: skador som uppkommer vid enstaka tillfällen med stor spritkonsumtion och skador som beror på långvarigt drickande.  Exempel på skador som kan bli följden av enstaka tillfällen då man dricker våldsamt är alkoholförgiftningar och olika olyckor som den berusade råkar ut för, till exempel att man ramlar, drunknar, råkar i slagsmål eller råkar ut för misshandel eller familjevåld. Till de mest kända följderna av långvarigt alkoholbruk hör levercirros (skrumplever), alkoholism och sjukdomar i bukspottkörteln samt olika cancersjukdomar.

Alkoholskadorna har ökat kraftigt i Finland efter andra världskriget. Särskilt snabbt ökade alkoholskadorna under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet samt under senare delen av 1980- och 1990-talet och efter skattesänkningen år 2004, då alkoholkonsumtionen ökade. Efter mitten av 1970-talet låg alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna kvar på en nästan oförändrad nivå i omkring tio år. Då alkoholkonsumtionen sjönk under första delen av 1990-talet sjönk även de alkoholrelaterade skadeverkningarna. Alkoholskadornas utveckling har alltså en klar anknytning till hur alkoholkonsumtionen utvecklats.

När det gäller alkoholskador har tyngdpunkten i Finland alltid legat på sociala skador i samband med mycket stor alkoholkonsumtion vid enstaka tillfällen samt på olika slags problem med lag och ordning. De hälsoproblem som uppkom till följd av långvarig storkonsumtion när totalkonsumtionen gick upp ökade snabbare än de sociala konflikter som är förenade med drickande. Antalet dödsfall som orsakades av alkoholrelaterade leversjukdomar ökade väldigt kraftigt efter skattesänkningarna år 2004. Trots det representerar de sociala alkoholskadorna i Finland fortfarande ett betydande alkoholpolitiskt problem.

Internationella jämförelser visar ständigt att omfattningen av de sociala skador som uppstått vid enstaka tillfällen av intensivt drickande hos oss är större än i de flesta andra länder. De sociala alkoholskadorna är avsevärda även i den meningen att de inte endast drabbar så kallade missbrukare. Även dem som använder alkohol ytterst sällan råkar lätt ut för olyckor, relationsproblem och våld om de dricker stora mängder alkohol på en gång. Skador som orsakas av långvarigt, kraftigt drickande begränsar sig förstås inte endast till hälsoproblem. Kraftigt, långvarigt drickande medför såväl sociala problem med familj, mänskliga relationer och arbetsliv som ekonomiska problem. 

Esa Österberg
specialforskare, THL