Du är här

Alkoholism och ärftlighet

Publicerad 12.12.2005

Vissa av oss är sedan födseln och oberoende av livsmiljö mera disponerade för alkoholism än andra. Barn till alkoholister blir alkoholister oftare än barn till nyktra. Det beror på nedärvd disposition för alkoholism och inte på faktorer i omgivningen. Forskningen söker efter olika sätt att identifiera individer som befinner sig i riskgruppen redan som barn. Detta skulle öppna en möjlighet att förebygga alkoholism.

Miljöns och arvsanlagens inverkan har klarlagts i olika undersökningar. En svensk undersökning visar att pojkar vilkas ena biologiska förälder är alkoholist alkoholiseras minst dubbelt så ofta som andra. Alkoholiserade fosterföräldrar ökade däremot inte risken för att fosterbarn skulle alkoholiseras. Ingenting pekade heller på att det mönster som fosterföräldrarna gav barnet haft avgörande betydelse för barnets sätt tillägna sig alkoholistens dryckesvanor.

Arvsanlagens inverkan märks både på dryckesvanorna och på hur man berusar sig. Identiska tvillingar liknar varandra mera i sina dryckesvanor än tvåäggstvillingar. Enligt en amerikansk undersökning kunde identiska tvillingar till och med fatta tycke för samma drycker. Identiska tvillingar blir också berusade på samma sätt.

Experiment med försöksdjur är en mycket tillförlitlig forskningsmetod. Djuren föds upp under samma miljöpåverkan. I Alkos forskningslaboratorium tog man för över 20 år sedan fram både råttor som drack stora mängder alkohol och helnyktra råttor. Deras ungar är fyllerister och nyktra på motsvarande sätt.

Råttor kan förädlas även i fråga om alkoholtolerans. I Alkos forskningslaboratorium finns det råttor som blir mer berusade av samma alkoholmängd än andra. Även laboratorieundersökningar visar att arvsanlagen spelar en stor roll vid alkoholism. Det skulle vara omöjligt att utveckla råttor med olika alkoholtolerans om inte de starkt nedärvda egenskaperna existerade.

Trots det vet vi fortfarande inte vad det är i alkoholismen som nedärvs. Knappast någon tror att forskarna kommer att hitta en alkoholismgen som avgör om en människa blir alkoholist. Däremot strävar forskarna efter att finna någon biologisk egenskap som gör vissa människor mottagliga för alkoholpåverkan. Det är en av de stora utmaningarna inom den biomedicinska alkoholforskningen.

Om det går att avslöja vilken egenskap hos Alkos drickande råttor det är som förklarar deras böjelse för sprit, har vi kanske nycklarna till alkoholismens hemlighet inom räckhåll. Upptäckten skulle göra det möjligt att finna de människor som har en nedärvd benägenhet för alkoholism redan innan de alkoholiseras. De kunde rentav skyddas från hotet om alkoholism med preventiva åtgärder.

Kalervo Kiianmaa
forskningsprofessor
Folkhälsoinstitutet

Var den här artikeln till hjälp?
totala antalet av rösterna: 250 - det genomsnittliga röstning: 2

Jaa

Facebook Twitter Google+ Delicious Google bookmarks