Publicerad: 06.04.2006

418 Arbetsnarkomani

Arbetsnarkomani, arbetsholism, arbetsberoende. Olika benämningar på samma sak: att en människa går upp i sitt arbete och blir beroende av det nästan som en alkoholist av alkohol. Arbetet har blivit det viktigaste i denna människas liv och bär upp hennes självkänsla och hennes liv i övrigt.

Utmärkande för arbetsnarkomani är intensiteten, farten och hängivenheten. Arbetsnarkomani innebär inte detsamma som att vara effektiv i sitt arbete, utan att den som är beroende av arbete inte kan låta bli att arbeta. Det har blivit ett inre tvång att utföra och prestera. Arbetsnarkomanen blir inte nödvändigtvis lycklig av att arbeta utan kan snarare vara mycket utmattad, ångestfylld och oförmögen att koppla av.

Arbetsnarkomanen förmår ofta inte säga nej till nya arbetsuppgifter, och kan gå omkring med ständigt ont samvete över dåligt utförda eller ogjorda arbeten. Den som lider av arbetsberoende har svårt att skilja på arbete och fritid. Fritiden kan vara så fylld av aktiviteter så att avkopplingen och stimulansen uteblir nästan helt.

Man talar inte nödvändigtvis om arbetsnarkomani som ett problem eller en sjukdom. Flitighet, effektivitet och noggrannhet är dygder i det moderna arbetslivet, och därför är det inte så lätt att inse att arbetet upptar en alltför stor plats i en människas liv. Vår kultur och vår arbetsetik ger berättigande åt prestationstänkandet, och det kan även bidra till att utveckla ett arbetsberoende. Arbetsnarkomani är en form av beroende som inte innehåller de sociala element av skam som t.ex. alkoholism eller sexberoende.

Det har forskats ytterst lite i ämnet eftersom arbetsnarkomani som vetenskapligt begrepp är relativt bristfälligt och svårt att definiera. Oftast har fenomenet karakteriserats enbart utgående från praktiska erfarenheter, och exempelvis förekomsten av det har inte undersökts alls. Till följd av massarbetslösheten har arbetsmängden per person ökat, och det är svårt att definiera vilka av de symtom som kan tolkas som arbetsnarkomani, som beror på arbetsplatsens yttre faktorer och vilka som beror på människans inre egenskaper.

Om man valt en stressig och arbetsdominerad livsstil kan man bli kvitt den genom att lära sig säga nej till arbetsuppgifter, och se till att man får mer tid för sig själv, sina hobbyn och sin familj. När man säger nej till arbetsuppgifter för att bli kvitt sin arbetsnarkomani kan man till att börja med bli sedd som arbetsplatsens bråkstake. Den som håller på att tillfriskna från arbetsnarkomani kan även känna skuldkänslor och lida av abstinens, och han kan t.ex. inte njuta av den lediga dag han förtjänat.

Ett bra sätt för den som vill komma tillrätta med sin arbetsnarkomani är att föra en öppen diskussion med arbetskamraterna och chefen om arbetssätten och arbetskulturen, hellre det än att ensidigt säga nej. Samtidigt är det värt att ta upp problemet med företagshälsovårdaren eller företagsläkaren. Ibland kan man även ha nytta av psykoterapi.

SVM Mika Jouhki
redaktör
Finlands Röda Kors